Den 22 december förra året hölls en minnesceremoni för att hedra offren för den grymma massakern i Acteal, Chiapas som skedde samma datum elva år tidigare. Jag närvarade vid ceremonin tillsammans med ungefär tusen andra personer där man hade anordnat ett altar enligt ursprungsbefolkningens tradition, med frukter, majskolvar, bönor, blommor och med en ring av tända ljus. Den före dette biskopen i San Cristóbal och grundaren till vår samarbetsorganisation Frayba (Centro de Derechos Humanos Fray Bartolomé de Las Casas), höll tillsammans med den nuvarande biskopen och andra präster i minnesceremonin.
Det var alltså för elva år sedan, den 22 december 1997, ett femtiotal maskerade män gick in i byn Acteal där 45 personer av tzotzilbakgrund befann sig i byns kyrka för att be för fred. Alla 45 blev brutalt avrättade, 14 barn, en bebis, 21 kvinnor varav fyra var gravida, samt nio män. Dessutom skadades 25 personer och fem försvann spårlöst.
Ett stort antal män har arresterats för massakern, men alla med liten eller ingen politisk makt. Dessutom menar vissa att många av dem som sitter fängslade är oskyldiga. Genom åren har både offrens familjer samt ursprungs-och mänskliga rättighetsorganisationer pekat på att det intellektuella ansvaret finns högt upp i hierarkin i den politiska sfären i Chiapas. Från politikernas håll har man påstått att massakern skedde på grund av interna konflikter i byn - ett påstående som mött kraftigt motstånd hos överlevande och organisationer insatta i bakgrunden till massakern.
Nio år hann gå innan regeringen 2006 startade en utredning för att på djupet undersöka inte bara vilka som utförde massakrerna utan också vilka som var hjärnorna bakom och som planerade den. Fortfarande har inga framgångar nåtts i undersökningarna. Den politiska och juridiska makten sitter i samma båt, och de har inget intresse av att få fram sanningen. Advokater från CIDE (Centro de Investigaciones y Docencia Económica) har sagt att de juridiska processerna innehåller en hel rad oegentligheter.
Det ryktades både förrförra och förra året att Chiapas guvernör Juan Sabines skulle komma till Acteal vid ceremonierna för att lämna blommor till martyrerna som han själv ska ha sagt. Organisationen Las Abejas, som offren i massakern tillhörde, säger dock att Sabines inte gjort annat än att försöka splittra organisationer i det civila samhället genom mutor. Man poängterar att rättvisan och värdigheten inte är till salu. Guvernören Sabines har inte blivit inbjuden och är inte välkommen till Martyrernas Heliga Mark, menar Las Abejas, och hans försök till bedrägeri visar på ytterligare brist på respekt för martyrernas minne.
Läs mer om Acteal, på spanska (härifrån kommer mina faktauppgifter):
http://www.chiapas.contralinea.com.mx/archivo/2008/diciembre/htm/silencio-asesino-escuelas-Acteal.html
http://www.jornada.unam.mx/2008/12/23/index.php?section=politica&article=012n1pol
Det var alltså för elva år sedan, den 22 december 1997, ett femtiotal maskerade män gick in i byn Acteal där 45 personer av tzotzilbakgrund befann sig i byns kyrka för att be för fred. Alla 45 blev brutalt avrättade, 14 barn, en bebis, 21 kvinnor varav fyra var gravida, samt nio män. Dessutom skadades 25 personer och fem försvann spårlöst.
Ett stort antal män har arresterats för massakern, men alla med liten eller ingen politisk makt. Dessutom menar vissa att många av dem som sitter fängslade är oskyldiga. Genom åren har både offrens familjer samt ursprungs-och mänskliga rättighetsorganisationer pekat på att det intellektuella ansvaret finns högt upp i hierarkin i den politiska sfären i Chiapas. Från politikernas håll har man påstått att massakern skedde på grund av interna konflikter i byn - ett påstående som mött kraftigt motstånd hos överlevande och organisationer insatta i bakgrunden till massakern.
Nio år hann gå innan regeringen 2006 startade en utredning för att på djupet undersöka inte bara vilka som utförde massakrerna utan också vilka som var hjärnorna bakom och som planerade den. Fortfarande har inga framgångar nåtts i undersökningarna. Den politiska och juridiska makten sitter i samma båt, och de har inget intresse av att få fram sanningen. Advokater från CIDE (Centro de Investigaciones y Docencia Económica) har sagt att de juridiska processerna innehåller en hel rad oegentligheter.
Det ryktades både förrförra och förra året att Chiapas guvernör Juan Sabines skulle komma till Acteal vid ceremonierna för att lämna blommor till martyrerna som han själv ska ha sagt. Organisationen Las Abejas, som offren i massakern tillhörde, säger dock att Sabines inte gjort annat än att försöka splittra organisationer i det civila samhället genom mutor. Man poängterar att rättvisan och värdigheten inte är till salu. Guvernören Sabines har inte blivit inbjuden och är inte välkommen till Martyrernas Heliga Mark, menar Las Abejas, och hans försök till bedrägeri visar på ytterligare brist på respekt för martyrernas minne.
Läs mer om Acteal, på spanska (härifrån kommer mina faktauppgifter):
http://www.chiapas.contralinea.com.mx/archivo/2008/diciembre/htm/silencio-asesino-escuelas-Acteal.html
http://www.jornada.unam.mx/2008/12/23/index.php?section=politica&article=012n1pol
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar